Vi löser problem.
Vi levererar lösningar.

Carmi
- En modern verkstad med traditioner
Påbyggnad av bärgningsbilar, byggsmide, svetsningsarbeten och tillverkning.

ALLT INOM MODERN VERKSTADSTEKNIK

Lödning, hård och mjuk

Mjuklödning

Vid mjuklödning ligger lodets temperatur under en obestämd gräns omkring 450 °C. Detta är den temperatur då föremålen i mörker börjar synas svagt rödglödande. Den viktiga gruppen tenn/bly-lod med smältintervall ungefärligen 150–250 °C hör hit. (Rent tenn har smältpunkten 232 °C och rent bly 320 °C.)

Det vanligaste lödtennet har proportionen 60 % tenn och 40 % bly, så kallat 60/40-tenn eller radio-lödtenn. Smältpunkten är 183–188 °C. Då är det fråga om ett smältintervall omkring denna temperatur; smältan stelnar inte direkt, när temperaturen sjunker, utan har en degig konsistens. Legeringen 55/45 med något högre smältpunkt förekommer också.

För kritiska lödningar ska förhållandet tenn/bly vara precis 63/37, så kallat eutektiskt tenn. Denna sammansättning ger den lägsta smälttemperaturen som är möjlig med systemet tenn/bly, 183 °C. Med denna sammansättning har också smältintervallet krympt till noll, smältan går vid avsvalnandet direkt från flytande till fast form, utan något degigt mellanläge.

För lödning av blymanteln vid skarvning av telefonkablar används kabellödtenn med sammansättningen 37 % tenn och 63 % bly. Observera, att detta inte är den eutektiska sammansättningen, utan för kabellödtenn är metallernas proportioner omkastade! Vid blylödning används ren stearin som flussmedel.
Vid allmänt plåtslageriarbete används bastlerlot med tenn/bly-sammansättningen 50/50 med smältintervall kring 212 °C. (Bastler är plåtslagare på tyska.)
För reparation av plåtskador på bilar används så kallat karosseritenn med sammansättningen bly 71,5 %, tenn 27 % och antimon 1,5 %. (Ren antimon smälter vid 631 °C.) Antimontillsatsen bidrar till att lodet blir hårt. En liknande sammansättning används även som stilmetall vid tryckning med blytyper, en numera föråldrad metod.
För kapillärlödning av kopparrör i VVS-anläggningar används ett silverhaltigt lod med 97 % tenn och 3 % silver, "rörmokartenn". Som namnet antyder har denna legering särskilt god flytbarhet i de smala spalter, som förekommer vid detta slags rörskarvning. En annan egenskap är att det utan att nämnvärt förlora i hållfasthet motstår de temperaturer något över 100 °C, som kan förekomma vid varmvatteninstallationer. Friheten från bly gör att detta slags tenn kan användas även där det kan komma i kontakt med mat och dryck. Ett annat VVS-lod är tenn/koppar 97/3, vilket kan användas upp till 110 °C.
De vanliga tenn/bly-loden löser koppar vid normal mjuklödningstemperatur, trots att smälttemperaturen för ren koppar är så hög som 1084 °C. Detta innebär att lödkolvspetsar av koppar efter hand blir gropiga, "äts upp". Detta motverkas av lod som redan innehåller koppar (så kallad "moteld"), till exempel med sammansättningen tenn 50 %, bly 48,5 %, koppar 1,5 %; smältintervall 183–215 °C (så kallad Savbit, ett handelsnamn).
En utförligare tabell över smältpunkter för olika tenn/bly-sammansättningar finns vid uppslagsordet legering.

Typ HMP (av engelska High Melting Point) används i högtemperaturmiljö, exempelvis
Tenn 5 %, bly 92 %, silver 3 % (296–305 °C)
Tenn 8 %, bly 92 % (280–305 °C)
Typ LMP (av engelska Low Melting Point) används när temperaturen måste hållas låg, exempelvis vid lödning av tennföremål. Då kan en legering tenn/vismut 43/57 användas där smältpunkten 138 °C ligger betryggande under det rena tennets 232 °C. (Ren vismut smälter vid 271 °C.) Att löda tennföremål med normal-lod typ 60/40 kräver stor vana; tennföremålet som ska lödas smälter lätt om temperaturen blir bara aningen för hög, och en tilltänkt reparation kan resultera i destruktion.
Med tenn/bly/kadmium kan man få ett LMP-lod med smältpunkt 145 °C (Sn 50 %, Pb 32 %, Cd 18 %), men då måste man ta i beaktande att kadmium är giftigt och även annars betänkligt ur miljösynpunkt. Detta lod får absolut inte användas där det kan komma i kontakt med dricksvatten eller matvaror.

Hårdlödning

Hårdlödning innebär sammanfogning av solida material med hjälp av material som har en smältpunkt lägre än de material som ska sammanfogas, där man samtidigt nyttjar kapilläreffekten för att få sammanfogningsmaterialet att fylla ut fogen.

Hårdlödning innebär att temperaturen ligger över den ungefärliga gränsen 450 °C men under smälttemperaturen för de delar som ska sammanfogas. Därvid använt lod kallas hårdlod eller slaglod.

Det vanligaste är att man använder ett lödpulver som flussmedel, ofta av borax eller kolofonium.[1]

Slaglod av silver används främst vid lödning av smycken och liknande, där färgen på lödningens fog är av betydelse. Vid lödning av koppar används oftast ett slaglod i mässing med en kopparhalt på 40-55 %.[1]

Ett särskilt lättsmält lod vid hårdlödning är så kallat paljelod.

Fakta om lödning - källa: Wikipedia

Kontakt


Carmi marke2

AB Carmi Verkstad
Anläggarvägen 28
136 44 Handen
Telefon, +468 777 05 14
Telefax, +468 777 09 04.
E-post, postmaster@carmi.se

Jobben vi gör

Vi som ser till att jobben blir gjorda

Carmi mobil logo
AB Carmi Verkstad
Anläggarvägen 28
136 44 Handen

08 - 777 05 14

Telefax, +468 777 09 04
E-post, postmaster@carmi.se